Efterarv: Vad är Efterarv och Hur fungerar Andelsberäkning?

Efterarv uppstår när en person avlider och det finns arvingar som inte var kända eller inte fick sin laglott vid den första arvskiftet. Det kan även handla om tillgångar som inte var kända vid den första bodelningen. Efterarv blir aktuellt när det finns arvingar som har rätt till sin laglott eller till en andel av den avlidnes kvarlåtenskap.

Vid efterarv beräknas andelarna utifrån den totala kvarlåtenskapen efter att den första arvskiftet har skett. Varje arvinge har rätt till sin laglott, vilket är en del av den totala kvarlåtenskapen. Andelarna fördelas sedan mellan arvingarna baserat på deras laglotter och eventuella testamente eller avtal om fördelning.

Enligt svensk lag har arvingar rätt till sin laglott, vilket är en del av den avlidnes kvarlåtenskap. Om en arvinge inte fick sin laglott vid den första arvskiftet eller om det finns tillgångar som inte var kända vid den första bodelningen, kan det bli aktuellt med efterarv. Reglerna för efterarv regleras främst i Ärvdabalken.

Ja, det är möjligt för arvingar att avstå från sin rätt till efterarv. Det kan ske genom att arvingen skriftligen avstår från sin laglott eller genom att arvingen inte deltar i efterarvet. Det är viktigt att vara medveten om konsekvenserna av att avstå från sin rätt till efterarv och att eventuellt söka juridisk rådgivning innan beslutet fattas.

Om det uppstår tvist kring efterarv kan det vara komplicerat att lösa utan juridisk hjälp. Det är viktigt att försöka komma överens med övriga arvingar först, men om en lösning inte kan nås kan det bli nödvändigt att ta ärendet till domstol. Det är då viktigt att ha dokumentation och bevis för att styrka sin ståndpunkt i tvisten.