Skevdelningsregeln
Vad är skevdelningsregeln?
Skevdelningsregeln är en lagbestämmelse som reglerar hur en fördelning av arv ska ske, främst vid bouppteckning och bodelning efter en avliden persons död. Regeln är till för att skydda långvariga sambos ekonomiskt, särskilt om det finns stora ekonomiska obalanser mellan dem.
När tillämpas skevdelningsregeln?
Regeln tillämpas främst vid bodelning mellan sambor eller makar. Om en av parterna avlider och inte upprättat ett testamente, så reglerar skevdelningsregeln hur egendomen ska fördelas.
Undantag från skevdelningsregeln
Det finns vissa undantag från skevdelningsregeln, exempelvis om det finns specifika avtal eller testamenten som reglerar fördelningen av arvet. Det är därför viktigt att vara medveten om vad som gäller i varje enskilt fall.
Exempel på tillämpning
Ett exempel på när skevdelningsregeln kan komma till användning är om en samboavtalat att den ena parten ska stå för större delen av boendekostnaderna medan den andra partens ekonomiska bidrag främst går till gemensamma utgifter och framtida investeringar.
Sammanfattning
Skevdelningsregeln är en viktig lagbestämmelse som reglerar fördelningen av arv mellan sambor och makar. Genom att förstå regeln och dess tillämpning kan man undvika konflikter och säkerställa en rättvis fördelning av egendom.
Vad är skevdelningsregeln och vad syftar den till?
Skevdelningsregeln är en lagregel som reglerar fördelningen av arv efter en avliden person. Syftet med regeln är att säkerställa att vissa närstående till den avlidna inte blir helt utan arv, även om de inte är särskilt nära släkt med den avlidna.
Vilka personer omfattas av skevdelningsregeln?
Skevdelningsregeln omfattar främst den avlidnas barn och barnbarn. Om den avlidna inte har några barn eller barnbarn, kan även andra närstående, såsom föräldrar eller syskon, omfattas av regeln.
Hur fungerar skevdelningsregeln i praktiken vid arvskifte?
När en avliden person har barn eller barnbarn tillämpas skevdelningsregeln genom att en viss del av arvet reserveras för dessa närstående. Den reserverade delen kan inte testamenteras bort och ska fördelas enligt lagens bestämmelser.
Finns det undantag från skevdelningsregeln?
Ja, det finns vissa undantag från skevdelningsregeln. Om den avlidna har upprättat ett testamente där denne uttryckligen anger en annan fördelning av arvet, kan detta gå före skevdelningsregeln. Det är viktigt att testamentet uppfyller vissa formkrav för att vara giltigt.
Vad händer om det inte finns tillräckligt med tillgångar för att följa skevdelningsregeln?
Om den avlidna inte lämnar tillräckligt med tillgångar för att följa skevdelningsregeln kan det reserverade arvet inte betalas ut i sin helhet. Då får de närstående som omfattas av regeln nöja sig med den del av arvet som finns tillgänglig och övriga tillgångar fördelas enligt lagens regler om arvslott.
Vad händer om man bryter mot kontaktförbud? • Att ha två jobb samtidigt – Vad säger lagen? • Får man gifta sig med sin kusin eller halvsyskon i Sverige? • Familjens Jurist Stockholm – Hudiksvallsgatan – Mardin Maroof – Hudiksvallsgatan 8 • Skatt vid försäljning av fastighet i ett dödsbo – Vad du behöver veta • En guide till tvångsförsäljning: Hur lång tid tar det? • Får man spela in samtal i smyg? • Generalfullmakt och dess betydelse • Gåva till barn: Allt du behöver veta • Grannens hund skäller när den är ensam •